Men det är väl lönlöst. Är det inte bebis som håller mig vaken/väcker mig, så är det kramp i vader, ischias eller något annat skoj.
Nej, nu vill jag ha min kropp tillbaka. Jag vill inte dela med mig längre.
Jo, jag får väl dela med mig ändå. Men då är hon på utsidan iallafall.

Jag får väl stå ut lite till innan jag börjar dra i mig hallonbladste, ananas och lite kanelvatten. Det är ju tänkt att jag och Nellie ska ha en mamma&dotter-dag på Bergvik. Hon ska få köpa kläder till lillasyster som hon ska åka hem ifrån BB i. Det verkar Nellie se fram emot. Och sen att hon behöver lite kläder i garderoben också :) Typ klänningar/tunikor och kortare tights/shorts. :)
Hoppas vi hinner detta nu! :

Jag och Christian tog en tur till staden i måndags. Var verkligen tvungna att fylla på matförrådet. Nu är det gjort och det syns på kontot. Känns skönt att det är klart så vi inte står med det också när bebis kommit. Var även till Örebro i helgen som var och kikade på bil. Så nu har vi blivit med bil igen. Audi A6 kombi, en 04:a. Känns kanon att vi har fixat det problemet också. Hade blivit lite trångt i vår lilla Mazda annars. Volvon är ju inte riktigt i ordning och det är väl tänkt att vi ska sälja iväg den. Kommer sakna den faktiskt. :)

Är inte så mycket att fixa innan bebis kan komma. Det är det där med kläderna och sen plocka fram vagnen från källaren. Christian fixade madrassen till vaggan häromdagen och mycket av Nellies saker är ju kvar. Det är lite småfixande bara, men sånt kan man ta allt eftersom.

Nej Åsa, jag har inte packat BB-väskan än. Men jag ska. Äsch, jag hinner. Haha. Kan ju alltid göra som sist, packa den 1 timme innan vi åker till förlossningen ;D Haha.

Förresten hörrni! Nellie har slutat med nappen! :D Stora tjejen!
Vi har pratat om det ett tag och i lördags kväll när vi borstade tänder så sa jag till henne att vi snart kanske var tvungna att ta bort napparna eftersom tänderna kan bli sneda. Hon såg panikslagen ut och sa "Inatt har jag tutten, men imorgon sover jag utan". Inte så troligt, tänkte jag. Men sagt och gjort. Vi pratade om samma sak på söndag kväll vid tandborstningen och hon gick självmant ut till Christian och sa att "Pappa, jag ska sova utan tutten!".
Så hon har inte haft den sen i söndags morse och heller inga protester eller tjat om den. Hon har provat och fråga någon enstaka gång, men vi har sagt nej och hon har funnit sig i det.
Underbara unge! Liten blir verkligen stor! <3
Jag är så stolt! :)

Nej, nu får det bli ett försök att sova. Godnatt på er! :)

Kommer ni ihåg mitt "vill ha"-inlägg om jackan och byxorna till Nellie?
Jag tittade nyss igenom mina inlägg och insåg att jag känner igen den där jackan.
Tittade lite närmare på byxorna och tycker att jag känner igen dom också.
Gud vad konstigt, vart har jag sett dom kläderna förut?

Jo såklart har hon ju både jackan och byxorna, som jag såååå gärna ville ha till Nellie.
Jag visste inte ens att det var det jag ville ha utan köpte det för att det såg bekvämt ut.
Jackan är ju densamma, men byxorna skiljer sig i färgen.
Kan det vara därför jag inte märkt detta?



Och det upptäcker jag nu? Sådär en 7-8 månader senare..

Så kan det bli.

Den 1: augusti förändrades våra liv. Det gjorde det egentligen den dagen vi fick reda på att vi skulle ha barn.
Men 1:a augusti blev det verklighet. Våran älskade Nellie kom till världen och jag har aldrig varit lyckligare. Vi har väntat så länge på att hon skulle komma. En hel evighet känns det som. Det bästa som någonsin hänt mig är Nellie och Christian. Vad skulle jag göra utan dom? <3

Dagen hon kom så började det med att jag trodde att jag börjat läcka vatten och hade som ett band av konstant molande värk i ryggen. Så jag ringde till förlossningen vid 10.15 och dom trodde att det kunde vara slemproppen som skulle gå, så jag skulle avvakta ett par timmar och sen ringa tillbak för att checka av. Så medans raringen gick och la sig eftersom han jobbat natten så gick jag hem till Åsa för att få lite sällskap. Vi spelade yatzy och åt paj :) Inga fel det inte. Det började göra mer och mer ont, och nu kändes det som kraftig mensvärk till och från. Ringde förlossningen igen vid 13.00 och då sa hon att jag fick komma in för en kontroll ifall det var vattnet som läckte eller om det var något annat. Så vid 13.30 väckte jag Christian. Hade inte så himla bråttom eftersom jag trodde det var slemproppen och inget annat så jag sa till Christian att hann kunde äta frukost i lugn och ro och ta en dusch om han ville medans jag packade BB-väskan som jag skulle gjort för längesen, packade inte så mycket eftersom jag trodde att vi skulle åka hem igen. 15.30 var vi inne i K-stad på förlossningen och dom sätte en sån där mätgrej på magen på mig för att mäta värkarna, för på vägen till K-stad så var det 5-6 minuter mellan varje. Men det hade sjunkit till 3 minuter mellan varje och när hon undersökte mig vid 16.00 så hade jag redan öppnat mig 5 cm. Ville inte och kan inte ha annan bedövning än lustgas, och den var hemsk innan jag lärde mig andas rätt i den där nedrans masken. 18.45 så gick värkarna över i krystvärkar och det var dax att börja trycka på. Den smärtan var mer hanterlig än värkarna innan, men det var jobbigt och barnmorskan fick hjälpa mig att ta hål på fosterhinnan. 20.11 kom hon äntligen ut, efter mycket om och men :) Och vilken lättnad det var när hon väl kom ut. :)

Christian var alldeles underbar, han baddade mig med kalla handdukar och var helt lugn genom hela förlossningen. Jag hade inte klarat det utan honom. Tack älskling för att du finns! :)

Det var väl en snabbversion av hur det gick till på våran förlossning. Är det något mer ni vill veta så får ni fråga :)
Mina älsklingar ligger och sover lite dom, men nu hör jag min lilla älskling gnälla. Är nog dax för mat nu :)

Hejda!