Den 19 juni blev vi äntligen 4. Lilla Wilma bestämde sig för att äntligen titta ut till oss. 
Som vi har väntat! <3

Dagen hon kom så vaknade jag vid 5-tiden med ryggvärk. Har haft det till och från under hela graviditeten så brydde mig inte så mycket först. Försökte somna om och det var lönlöst. Värkte konstant. 
Ringde förlossningen vid 6.45 och berättade hur jag kände och att det kom oregelbundet med "värkar". Barnmorskan jag pratade med tyckte nog att jag skulle avvakta och se hur det kändes längre fram under morgonen. Varm dusch och panodil. 
Jag hade ett inbokat besök hos MVC vid 10.30 (som jag inte ens ville på) men det tyckte inte barnmorskan att jag skulle försöka "hålla ut" till. Utan jag skulle ta det som det kommer och det kunde gå fort, menade hon på. 
Jag gick in och tog den där duschen och panodil, men kände inte att det hjälpte något alls. 
Ringde mamma så hon fick komma ner och göra sig beredd på att stanna hemma med Nellie. Vid 8-tiden var hon hör och då började det göra riktigt ont till och från. Jag hade inte en tanke på att ta tid på värkar eller något utan jag la mig i sängen och tänkte att jag kanse kunde vila en stund. Men tji fick jag. Christian och Nellie var mysiga och försökte kramas lite. Låg alla tre i sängen och myste. 
8.45 ringde jag förlossningen och sa att jag ville komma in. Jag vågade inte vara hemma längre, eftersom det gick så fort med Nellie. 
På vägen in så ringde vi dom närmaste och vi var på plats 9.35. In på förlossningen och skulle få ta en sån där kurva för värkarna. Barnmorskan frågade mig om hon skulle sätta den först eller om hon skulle undersöka och jag tyckte att hon kunde undersköka hur mycket jag öppnat mig och så där. 
9 cm var jag öppen när vi kom in på förlossningen. Tänk om jag hade stönat mig lite till och stannat hemma? 

Hela händelseförloppet på förlossningen gick fort, väldigt fort. Dom hjälpte till och ta hål på hinnorna, det gick över i krystvärkar. Dom fick sätta en elektrod på Wilmas huvud för att se hennes puls. Dom var lite oroliga över det eftersom den inte ändrade sig något i samband med värkarna. Utan hon låg stadigt på ca 140, värk eller inte. 
Dom tog även ett mjölksyreprov för att kolla syresättningen. 
Jag änvände mig av lustgas även denna gången, men jag fick lägga bort den halvägs igenom för jag blev alldeles groggy och orkade inte riktigt trycka på ordentligt. Man tappar lite kraft när man blir "full". 
10.35 är hon ute. 

Jag har världens bästa partner, sambo och pappa till mina barn. Han är en klippa! Vad skulle jag göra utan min älskade Christian? <3 Lugn och trygg! 
På vägen in så körde han väl kanske lite fort. Men tur var väl det ändå. ;) 
Jag hade fått för mig att det skulle bli värre smärta och att det inte var så nära ändå. Så jag sa till honom att det var lugnt, han behövde inte köra så fort. Men han märkte tydligen på mig att det gjorde ondare än sist ;) 

 

Vi fick tillbringa 3 dagar på avd. 11 (neonatalen) då lilla Wilma hade lågt blodsocker när hon föddes. Det blev stabilt redan dagen efter men vi blev kvar ett par dagar ändå så jag kom igång med amningen och vi var säkra på att sonden inte skulle behövas. 

Vi var tvungen att få fart på bröstmjölken eftersom vi/dom matat henne med sond och då skulle vi komma ikapp. Det jobbigaste var att inte kunna träffa Nellie, förutom torsdagen då hon kom in och hälsade på oss. Hon greppade inte riktigt att det var hennes lillasyster som låg i sängen bredvid mig. Hon pelade på henne och utbrast "Åh, vilken fin bebis" <3 Men sa att lillasyster låg kvar i magen. När jag då svarae henne att det var lillasyster som kommit ut så pekade hon på min, då svullna, mage och sa: "Är det en till?". Härliga unge! <3
Lördagen fick vi åka hem, för då tyckte läkaren att jag kunde lika gärna sitta hemma och amma än att sitta där. 
Det var så skönt att få komma hem! Hem till familjen! <3

 

Så, nu är det lite skrivet om hur det gick till. 
Kommer antagligen uppdatera inlägget allt eftersom, samma med inlägget om när Nellie föddes. För det är saker man kommer ihåg allt eftersom som man gärna vill ha kvar. :)
Ni får hålla till godo med det här så länge. :)

God kväll!