Bloggen är saknad. Iallafall för mig.

Jag saknar det här. Jag saknar att skriva ner vad dom händer. Tankar och funderingar. Mitt och familjens liv i text. 
Det här har ju varit ett bra alternativ när man vill ventilera, även om inte andra förstått allt man skrivit så har det fortfarande betytt massor för mig. 

Vem vet, jag kanske kommer tillbaka? 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Fröken C

Mina tankar, mitt liv och dess pusselbitar!

RSS 2.0